Observation av skadegörare är en viktig del av växtskyddet i frilandsgrönsaker

I framtiden hotas grönsaker inte bara av befintliga skadedjur utan också av potentiella nya skadedjur.

Med tanke på skadegörare har de senaste växtsäsongerna varit mycket utmanande i produktionen av frilandsgrönsaker. I kål har framför allt kålmal, kålfluga och jordloppa har orsakat stora skador. Av morotens skadegörare är morotsbladloppan den mest utmanande, men också morotsflugan har gjort skada i växtbestånden.

Skadegörartrycket har varierat mycket på olika områden. På områden där odling har länge bedrivits är förekomsten av skadegörare också stort. Odling på nya åkerskiften och till och med på alldeles nya områden har avsevärt minskat på skadegörartrycket. Växtföljden är i viktig roll i dagens grönsaksproduktion redan enbart när det gäller bekämpningen av skadegörare.

Observationer av skadegörare är en viktig del av hur växtskyddet lyckas. De nuvarande allmänna IPM (Integrated Pest Management) principerna, såsom observation, bekämpning på basis av tröskelvärden och användning av växtskyddsmedel för ett konstaterat behov är viktiga då urvalet av växtskyddsmedel krymper.

Då urvalet av växtskyddsmedel minskar ökar därmed även risken för resistens. Med ett litet utbud av växtskyddsmedel får man inte tillräckligt stor variation mellan olika verkningsmekanismgrupper. Det blir allt viktigare att utföra bekämpningen mot det identifierade behovet: genom att observera antalet skadegörare i grönsaksfält med till exempel gula limfällor och utföra växtskyddsåtgärderna då bekämpningströskelvärdet överstigs. På detta sätt bidrar man till att växtskyddsmedlena fungerar också under kommande växtsäsonger samt minimerar risken för resistens.

I vissa områden har man tagit i bruk även andra metoder utöver det kemiska växtskyddet. Till exempel i morotsodlingen har det blivit vanligt att använda insektnät, som varit vanliga i odling av kålrot. Med insektnät kan man hålla skadedjuren på utsidan så att de inte kommer åt att skada växtbeståndet. Det är fortfarande möjligt att utföra det kemiska växtskyddet genom nätet. I kålodling är användning av nät blygsam, men även här kommer användningen att öka i synnerhet i bekämpningen av kålmal, ifall växtskyddsurvalet ytterligare minskar.

Förutom de traditionella metoderna för observation av skadegörare kommer man i framtiden att pröva på metoder som är i Europa i användning. Vuxna kålflugor har traditionellt observerats med hjälp av gula limfällor och dessutom har antalet ägg av kålfluga i sanden runt kålplantor under observation räknats. Metoden har varit arbetsdryg: för att identifiera kålflugorna på limfällorna har man behövt mikroskop och för att kunna räkna äggen har ”sanden tvättats”. I Europa har man olika feromonfällor i bruk för observation av vuxna kålflugor. Då uteblir mikroskopieringsskedet och individernas antal kan räknas direkt på fällan. Också för räkning av kålflugeägg finns det olika ”äggläggningskragar”, som man lägger runt kålplantans stam nära markytan. Från dessa ” äggläggningskragar” går det snabbt att räkna äggen.

I framtiden hotas grönsaker inte bara av befintliga skadedjur utan också av potentiella nya skadedjur. Det lönar sig att vara beredd i god tid mot de nya skadegörarna och ta i bruk metoder för att följa med dem. Under de senaste åren har man gjort enstaka observationer i Europa på kålväxter (och andra korsblommiga växter) om en ny hotande skadegörare, kålgallmygga (swede midge, Contarinia nasturtii). Andra nya skadegörare är olika bladminerare, som har observerats åtminstone på morot under de gångna växtsäsongerna.

 

Skribenten är Michaela Kontu, trädgårds- och specialodlingsrådgivare, ProAgria Länsi-Suomi.

 

Jaa

Facebook Comments Box

Lisää kirjoituksia

Muualla blogeissa